Welcome to the hotel of Bergeforsen
att jag hade det jävligt bra som slapp betala något alls
när jag bodde hos henne.
Igår damp mitt bonusbesked ifrån ICA ner i brevlådan
och se vad den var på
Aldrig har jag handlat för så mycket & fått så mycket i bonus. (även om den är över 2 månader)
Så jag har nog minsann betalat för mig !
Så det där om att hon och "vissa andra" ansåg att jag bodde på hotell är jag nog benägen om att
hålla med om till viss del, för det är banne mig inte heller gratis
Skillnaden ska väll vara att på hotell brukar man få frukosten serverad, inte
vara den som gör den ..
Och visst brukar man inte behöva ta rätt på andras smutsiga strumpor som ligger på golvet
runt hela boendeytan?
Sen har vi ju det här med städning, disk osv. Det brukar man inte heller behöva sköta va?
Så "kära mor" & "många andra", vad en hotellvistelse innebär är nog för oss helt skiljda begrepp !
Svar:
Yes, very! Har en nästan likadan själv, men är ändå köpsugen.
hihi, jag och patrick fick också 75:- ! men vi är ju två iofs ;)
Så där får man bara inte säga som förälder.. Att skaffa barn är dessutom en livslång uppgift, inget man gör en liten stund och sedan lämnar i sticket, det är ens plikt att hjälpa sina barn även när de fyllt 18, inte minst i svåra stunder.. Min pappa är väldigt elak och självisk, vi har aldrig kommit överens, och han har ständigt klagat på mig, och det har alltid varit jag som "tagit hand om" honom, fått städa efter honom, fixa etc.. Innan jag äntligen flyttade hemifrån fick jag ofta höra att jag inte var välkommen i hans hus mer och att jag skulle flytta hemifrån som normala människor (jag ville inget hellre...tyvärr är det svårt att bekosta en bostad när man är sjukskriven..)och sade det till mig som om jag valt att vara sjuk, jag hade gärna sluppit ha en tarmsjukdom.. Men men, hur som helst, min mamma stöttar mig oerhört och nu när jag äntligen kunnat flytta hemifrån hjälper hon mig enormt, både praktiskt, känslomässigt å ekonomiskt.. Du har ett ganska bra stöd hos din pappa va? Nu när jag inte bor med min pappa kan jag ha en slags distans till det hela, det som hänt är inte glömt, men jag kan välja vilken roll han ska spela i mitt liv och hur framförallt hur stor plats han ska få.. Och jag kan även äntligen känna att det är han som gjort fel å inte jag. Precis som att din mamma gör fel å inte du!
Vet inte om jag kom fram till vad jag ville säga;-) Men hur som helst vill jag säga att jag ofta läser i din blogg å tycker du är grym tjejen! Sluta aldrig kämpa, livet är ständigt i förändring å det går också mot det bättre! Du vinner! Kram! (Ps. Måste fråga en liten sak...var du medlem på UM-forumet för länge sen eller blandar jag ihop dej med nån?!)
hej, allt bra?
puss
